Hörselglasögon är vanliga glasögonbågar med ljudförstärkning inbyggd i skalmarna. De har blivit synliga i svenska optikerbutiker det senaste året, och frågan många ställer sig är rimlig: är det här en hörapparat, och kan man hoppa över besöket hos audionomen? Svaret finns i tillverkarens egen bruksanvisning, och det är mer avgränsat än marknadsföringen antyder.
Vad hörselglasögon faktiskt är
Produkten som driver kategorin i Sverige heter Nuance Audio och kommer från glasögonkoncernen EssilorLuxottica. I stället för en snäcka i örat sitter två högtalare i skalmarna och riktar ljudet mot örat utan att täppa till hörselgången. Mikrofoner i bågen fångar upp ljudet, och användaren styr volym, riktning och bakgrundsljud via en app till iOS eller Android.
Tekniskt är det inte en leksak. Enligt tillverkarens svenska bruksanvisning arbetar glasögonen i 16 bearbetningskanaler med automatisk anpassning av förstärkningen och hantering av rundgång, har fyra valbara förinställningar och ett uppladdningsbart litiumjonbatteri. Kapslingsklassen är IP54, alltså tåligt mot damm och stänk men inte mot nedsänkning i vatten. Garantitiden är två år vid köp inom EU.
Juridiskt är det inte heller en leksak. I samma dokument försäkrar Luxottica Group att produkten uppfyller EU:s förordning om medicintekniska produkter, 2017/745. Hörselglasögonen är alltså en CE-märkt medicinteknisk produkt, inte en konsumentpryl i samma kategori som ett par vanliga hörlurar.
Skillnaden ligger i ordet ”upplevd”
Här sitter hela poängen, och det är lätt att missa. Tillverkaren skriver i bruksanvisningen att Nuance Audio är ”ett luftledande hörselhjälpmedel som inte kräver recept, utformad för att förstärka ljud för vuxna användare (18+) med upplevd mild till måttlig hörselnedsättning”.
Upplevd, inte uppmätt. Det är du själv som avgör att du hör dåligt, och sedan justerar du produkten efter eget tycke. Tillverkaren är uttrycklig med följden: ”Ingen förprogrammering eller inledande hörseltest är nödvändigt.” På den svenska produktsajten formuleras det som att lösningen inte kräver besök hos expert.
Det är raka motsatsen till hur en hörapparat anpassas. Hos en audionom mäts din hörtröskel vid varje frekvens och ritas upp i ett audiogram, och apparaten programmeras mot just den kurvan. Vill du veta hur den mätningen går till har vi gått igenom den i vår guide till hörseltest och hur du tyder ett audiogram. Ett hörselglasögonpar vet ingenting om din kurva. Det förstärker efter en förinställning du valt själv.
Den mest upplysande meningen i hela bruksanvisningen är ändå den om vad produkten är avsedd att åstadkomma. Under rubriken Klinisk fördel anges nyttan som en förbättring av talförståelsen jämfört med om ingen åtgärd vidtas. Jämförelsen görs alltså mot att inte göra någonting alls, inte mot en utprovad hörapparat. Den som läser produkten som en billigare hörapparat läser in ett påstående tillverkaren inte gör.
När tillverkaren själv hänvisar dig vidare
Bruksanvisningen innehåller två listor som sällan citeras i butik, och de är förvånansvärt tydliga. Under rubriken om att kontakta öron-, näs- och halsläkare anges bland annat att du ska söka läkare om du har sett blod, var eller vätska komma ur örat de senaste sex månaderna, om din hörsel plötsligt förändrats under samma period, om du hör sämre på ena örat, om du hör ett ringande eller surrande ljud i endast det ena örat, eller om du blir yr.
En andra lista anger när du bör kontakta audionom: vid synlig missbildning av örat, vid märkbar skillnad i hörsel mellan öronen, vid plötslig eller snabb hörselförsämring de senaste 90 dagarna, vid öroninfektion eller vätskande öron under samma period, vid misstänkt vaxpropp, vid smärta i örat, vid plötslig debut eller snabb försämring av tinnitus, och vid akut eller kronisk yrsel, dålig finmotorik, dålig syn eller betydande demens. Den sista punkten är värd att stanna vid, eftersom produkten ställs in av bäraren själv via en app.
Tillverkaren sammanfattar det själv utan omsvep: ”Det är en god hälsopraxis för en person med hörselnedsättning att genomgå en medicinsk bedömning av legitimerad läkare, helst en läkare som specialiserat sig inom öron, näsa och hals.” Syftet, står det, är att säkerställa att medicinskt behandlingsbara tillstånd som påverkar hörseln identifieras och behandlas.
Det är värt att ta på allvar, eftersom flera av punkterna beskriver tillstånd där tiden spelar roll. Vid plötslig hörselnedsättning på ett öra ska du enligt 1177 kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning så snart det går. Sök vård genast om hörselnedsättningen kommit efter ett slag mot örat eller huvudet, efter dykning, eller tillsammans med öronsmärta och yrsel. Gå då till en akutmottagning om vårdcentralen och den jouröppna mottagningen är stängda (1177 om nedsatt hörsel). I övriga fall behöver du enligt 1177 inte söka vård någon annanstans om det är stängt, utan kan vänta tills de öppnar nästa dag. Ett par förstärkande glasögon löser inte ett sådant tillstånd, det döljer det.
Har du redan bestämt dig för att gå den vägen har vi beskrivit hur du tar dig in i hörselvården i guiden om att hitta audionom och när det krävs remiss.
Priset, och vad priset inte innehåller
Hörselglasögonen säljs som en vanlig butiksvara hos optiker. Den 10 augusti 2026 kostade de 8 300 kronor hos Synsam och Synoptik, medan Smarteyes angav 8 300 kronor som ett frånpris. Samtliga tre kedjor uppger att produkten finns i alla deras butiker. Synoptik och Smarteyes skriver det på sidorna ovan, medan Synsam gör det i sin guide till Nuance Audio (”Du hittar nu Nuance bågarna i alla våra butiker”) och inte i produktlistningen. Synoptik och Smarteyes anger dessutom att priset sänkts från 11 900 kronor, hos Smarteyes angivet som ett frånpris.
Två saker i det priset förtjänar att lyftas fram. För det första är 8 300 kronor priset exklusive glas, vilket Synoptik och Smarteyes skriver ut. För det andra anger bruksanvisningen att produkten är avsedd att användas tillsammans med receptbelagda glas för korrigering av synfel. För den som behöver synkorrigering är alltså bågpriset ett golv, inte en slutsumma, och vad glasen kostar beror på din styrka och ditt glasval.
Jämförelsen med hörapparatvägen är svårare att göra i kronor, och det beror inte på oss. Enligt 1177 behöver du träffa en audionom för att få ett hjälpmedel från regionen, och reglerna för när du kan få ett hörhjälpmedel varierar mellan olika regioner. Även avgiften varierar: ibland är den helt utan kostnad, ibland betalar du en del. Vårdgarantin anger att det ska ta högst 90 dagar från att du kontaktat vården tills du får komma till en audionom för bedömning. Vad som gäller just där du bor får du fråga din region om, och den frågan är värd att ställa innan du köper något över disk. En genomgång av vad som skiljer olika apparattyper åt finns i vår guide till hörapparater.
Vem kategorin kan passa
Läser man tillverkarens egna avgränsningar framträder en ganska smal målgrupp: en vuxen person med lätt eller måttlig hörselnedsättning som är ungefär lika stor på båda öronen, utan öronsymtom, som redan bär glasögon och som framför allt vill höra bättre i sorl. För den personen är tröskeln låg, och tröskeln är hela affärsidén. Många drar sig länge för hörselvården, och ett par glasögon känns mindre laddat än en apparat.
Tillverkaren pekar också ut när produkten inte fungerar. Bland kontraindikationerna står att glasögonen kanske inte är rätt för dig om du upplever ihållande rundgång när du höjer volymen till en nivå som är bekväm, eller om du tycker att de inte ger tillräcklig förstärkning ens på högsta inställning. Det senare är i praktiken ett kvitto på att din hörselnedsättning ligger utanför det produkten är byggd för. Där är nästa steg en utredning, inte en högre volym.
Ett par praktiska förbehåll värda att känna till: produkten är avsedd för personer från 18 år, bör inte bäras i dusch eller vid vattensport, och tillverkaren noterar att ett visst obehag är vanligt under de första dagarnas tillvänjning. Bär du pacemaker eller annat implantat anger bruksanvisningen ett avstånd på minst 20 centimeter och hänvisar till din läkare eller implantattillverkaren innan du börjar använda glasögonen.
Vanliga frågor om hörselglasögon
Är hörselglasögon samma sak som en hörapparat?
Nej. Båda är medicintekniska produkter som förstärker ljud, men en hörapparat provas ut och programmeras av en audionom mot ditt uppmätta audiogram, medan hörselglasögonen köps utan recept och ställs in av dig själv utifrån hur du upplever din hörsel. Tillverkaren anger att inget inledande hörseltest är nödvändigt.
Kan jag hoppa över hörselutredningen om jag köper hörselglasögon?
Produkten kräver ingen utredning för att få köpas, men tillverkaren själv skriver att en medicinsk bedömning av läkare är god hälsopraxis vid hörselnedsättning, eftersom syftet är att fånga upp tillstånd som går att behandla. Har du symtom från öronen, ojämn hörsel mellan öronen eller en hörsel som förändrats snabbt hänvisar bruksanvisningen dig uttryckligen till läkare eller audionom.
Fungerar de vid grav hörselnedsättning?
Nej. Tillverkaren avgränsar produkten till vuxna med upplevd lätt till måttlig hörselnedsättning. Om förstärkningen inte räcker ens på högsta inställning anges det som ett tecken på att produkten inte är rätt för dig.
Kan jag få dem med min egen styrka?
Ja. Bågarna är avsedda att kombineras med receptbelagda glas, och kedjorna erbjuder dem både med och utan styrka. Priset på 8 300 kronor avser bågen exklusive glas, och hos Smarteyes anges det som ett frånpris.
Så kontrollerades uppgifterna
Uppgifterna om avsedd användning, kontraindikationer, teknik och regulatorisk status är hämtade ur tillverkarens svenska bruksanvisning för Nuance Audio Glasses, publicerad på nuanceaudio.com. Priser och butiksuppgifter kontrollerades hos Synsam, Synoptik och Smarteyes den 10 augusti 2026. Uppgifterna om hörselvårdens regler och avgifter är hämtade från 1177 samma dag. Priser och sortiment hos optikerkedjorna ändras, och regionernas regler för hörhjälpmedel skiljer sig åt.